Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet är närmast en mirakelmedicin. Regelbunden rörelse förebygger en lång rad sjukdomar, bland annat hjärtinfarkt, stroke, diabetes, vissa cancerformer, depression och demens. Den förbättrar också sömn, psykisk hälsa och välbefinnande.

Och det behöver inte handla om hård träning. All rörelse räknas. Redan måttlig aktivitet, som raska promenader, ger betydande hälsovinster. Och den som går från att inte röra sig alls till att röra sig lite gör ofta den största hälsovinsten.

Rekommendationer

Var aktiv regelbundet – varje dag.
Kondition – minst 150–300 minuter måttlig aktivitet per vecka, eller 75–150 minuter på hög intensitet.*
Styrka – muskelstärkande träning minst två dagar i veckan.
Balans – träna balansen tre dagar i veckan (65+).
Minska stillasittandet – bryt långa perioder av stillasittande, även om du når övriga rekommendationer.

Det här är en sammanfattning av Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Du kan läsa rekommendationerna i sin helhet här.

* Måttlig intensitet innebär att du blir varm och andfådd men fortfarande kan prata (cirka 50-70 % av din maxpuls). Hög intensitet innebär att du har svårt att prata i hela meningar (cirka 70-85 % av din maxpuls).

Att förändra levnadsvanor

Att förändra levnadsvanor kan vara svårt, och vad som fungerar är individuellt. Men det finns några grundprinciper som fungerar för många:

Börja i liten skala med något du gillar
Bygg in det i vardagen
Planera
Sätt konkreta mål
Ta stöd om du behöver

Levnadsvanor kan vara svårt att påverka på egen hand. Då kan man ta hjälp av olika metoder för beteendeförändring. Inom den svenska vården används ofta "rådgivande samtal" eller "kvalificerat rådgivande samtal" för att hjälpa personer med ohälsosamma levnadsvanor. I Förebyggas tjänst hälsokollen ingår rådgivande samtal om fysisk aktivitet. Du kan också vända dig direkt till din vårdcentral om du behöver stöd med att ändra dina levnadsvanor.

Senast uppdaterad: 2026-08-26
Ansvarig: Andreas Pettersson, medicinskt ansvarig läkare för Förebygga